Jag är glad att kunna presentera denna intervju med Vanessa Valencia - konstnär, sagoberättare och skapare av magiska världar. Ni känner kanske redan till hennes konst och vet att hon organiserar ett fantastiskt tékalas och ett halloweenkalas varje år (som ni nyss såg att jag var med i).  |
| Avant Garden Wonderland - A Tea Party |
Har du alltid skapat konst? När visste du att du ville bli konstnär?
Jag älskade att rita när jag var liten, men det var inte förrän jag var 11 år som jag förstod att jag hittat något fantastiskt när mina föräldrar lät mig måla möblerna och väggarna i mitt rum. Måleriet öppnade dörren till en annan värld för mig. När jag målade kändes det som att jag kunde försvinna till en annan tid, och från den dagen visste jag att målandet var min väg... att det var en del av mig.
Jag är nyfiken på hur du arbetar. Målar du helst på duk, papper eller något annat?
Jag gillar att måla på duk och på trä och att arbeta med lera, men beroende på humör är jag öppen för förslag när det gäller kreativa material.
 |
| Winnifred Bidelia Enchantine - Witch of the Fairytale Forest |
Brukar du börja med en klar tanke om vad du vill göra; jobbar du med ett verk tills det är färdigt eller kan du lämna det och fortsätta senare?
Jag jobbar så att jag får en idé och har den i tankarna under en längre tid. Sedan börjar jag måla en dag och då kommer allting ut med en gång. Ofta gör jag färdigt bilderna inom några dagar. Om jag gör ett för långt avbrott med en målning glömmer jag bort den och den hamnar i mitt valv av ofullbordade verk. Så brukar jag dock inte göra särskilt ofta.
För det mesta gör jag färdigt en sak från början till slut inom en vecka. Ibland jobbar jag med 3 till 5 saker samtidigt.
Till exempel hade jag en vision i 4 år och började nyligen att jobba med att ge den liv. Det var inte för att jag tänkte ut att jag skulle göra färdigt den utan att gnistan till det verket behövde tändas av sig själv och när den gjorde det gick det snabbt.
 |
| In the Theater of Dreams |
Bra fråga, jag har aldrig tänkt på det förut...
Jag tror att drömmar, och idéer om vad drömmar betyder, spelar stor roll i min konst. I drömmarna, precis som i konsten, är allting möjligt. Om man kan drömma om en sak kan man också skapa den, sägs det väl.
Jag tror att många av mina figurer och verk kanske skapas som ögonblicksbilder. Det blir som att vi under en sekund kan kika in i en annan värld där till exempel en flicka dansande hoppar över himlen med stjärnor svävande runt omkring henne. Det är ungefär som att se en föreställning. Och vi får ett ögonblick där vi ser en dansares fullständiga lycka.
För mig skapar det en väldigt intim känsla med mina bilder.
Skapar du berättelser om dina figurer eller bor de inne i respektive målning?
De berättar sina historier för mig när de börjar få liv. Jag tänker inte ut allt innan jag börjar måla. Kanske har jag en idé under lång tid, men jag låter detaljerna utveckla sig själva när jag målar och därmed berättar också karaktärerna sina egna historier.
 |
| The Curious Playroom |
Du vet hur modig jag tyckte du var som öppnade dina hem och din ateljé för oss på internet. Hur hittar du en balans mellan att vara ensam och skapa och att vara på internet, uppdatera din butik, blogga och så vidare? (Den här frågan kommer från en anonym svensk tjej som börjat tänka på sin dator som en kroppsdel.)
Ja, datorn blir en del av hjärnan. Med tentakler :)
Att hitta balans i tiden är väldigt, väldigt svårt. Svårare än jag någonsin trodde det skulle kunna vara. Det känns som jag alltid är upptagen och jag känner att jag har en underbar värld på internet som jag verkligen älskar att vara med i. Att balansera skapandet med att uppdatera butiken och att blogga är som att vara en jonglör som inte kan jonglera ;)
Det går skapligt men jag hoppas att kunna hitta en bättre balans någon gång. Att vara konstnär på heltid och skapa konst som en karriär är väldigt intensivt. Jag sade upp mig från ett jobb där jag var framgångsrik för att följa min passion. Eftersom jag inte är en risktagare gjorde jag övergången långsamt. Jag älskar det jag gör och är väldigt glad att jag följt min egen väg. Men jag hade aldrig kunnat föreställa mig att jag skulle jobba 18 timmar om dagen. Och nästan hela den tiden är jag ensam. Jag älskar att vara ensam men det är bra att ha någon sorts samband med levande varelser under dagens lopp. Om det inte vore för mina hundar skulle jag nog bli galen. Kärleken de delar med sig av under dessa långa timmar när jag jobbar ensam är nödvändig för mitt välmående.
Saken är den att jag måste få vara i ett speciellt tillstånd när jag skapar och därför är balans jätteviktigt. Mängden jobb som det krävs att driva sin egen butik och ta bilder, redigera dem och dela med sig av dem på bloggen, och skapa konst så man kan betala räkningarna, är närmast osannolik. Men det är också värt det, att få göra det man verkligen älskar. Jag tycker om bloggvärlden; den är en väldigt speciell plats för mig.
 |
| Vanessa at the halloween party |
Jag har inte varit med i någon utställning de senaste 3 åren utan jobbar helt och hållet via internet numera. Det är det fina med den här virtuella världen. Jag tycker verkligen om att kunna dela med mig på det här sättet.
Tidigare ställde jag ut flera gånger om året och reste omkring med mina saker. Jag ställde också ut i ett par gallerier när jag var runt 20 år. Att förbereda utställningar är roligt men väldigt ansträngande. Jag kanske kommer att göra det igen i framtiden, men just nu är virtuella utställningar det jag tycker mest om.
Vad har du för råd till människor som vill skapa konst men inte vet hur de ska börja?
Oj, en till svår fråga. För mig kom det naturligt, men jag säger alltid till vänner att inte ha ett färdigt mål för vad de vill skapa utan att först sätta på favoritmusiken, plocka upp färgerna och ohämmat attackera en jättestor duk. Jag kallar det för att måla känslor.
Att måla är väldigt renande för mig. Det finns en sorts måleri för att få utlopp för någonting (att ohämmat skapa stora abstrakta bilder) som jag ägnade mig åt varje dag i 20 år och som jag tror förändrade mig som person. Jag har aldrig tagit lektioner i måleri, men på något sätt lärde jag mig själv att först få utlopp för känslor genom konsten och att skapa bilder som man kanske aldrig ens visar för någon. Det leder senare till att man hittar sin egen väg och den sorts bilder man vill måla. Först måste det få vara en enda röra för att man ska kunna finna sig själv när det gäller målandet. Är du abstrakt, är du detaljerad..? Släng runt lite färg så du får veta. Det tror i alla fall jag :)
 |
| The Siren Finds Her Voice |
Tack själv, Maria-Thérèse!! ;)
Jag har flera av Vanessas bilder och de är tryckta på jättefint canvaspapper, som målarduk. Vykorten har också väldigt fin kvalitet och rundade hörn. Titta in i hennes butik och det sagoland som utgörs av hennes blogg...
Vanessa Valencia's hemsida: http://vanessavalencia.com/
All images in this post © A Fanciful Twist, Vanessa Valencia, and used with permission