Nu ska jag säga var man inte vill befinna sig när man egentligen ska vara någonstans vid havet för att fotografera bröllop: i en skog full av lamadjur. Eller alpackor; jag bryr mig inte för jag var vilse, vilse! Var tvungen att ringa brudparet med risk att oroa dem - men jag visste ju att bröllopet var alldeles i krokarna eller, ja, knappast nära lamadjuren. Det var så konstigt alltihop att jag stannade mitt i vägen.
However, I arrived at the chapel well in time yesterday afternoon to have a look around, check the light and so on. It all went well, and if you have to be lost for a while, at least it's fun to see some llamas.
Hur som helst kom jag fram till Berghamns kapell i god tid i går eftermiddag och hann se mig omkring, kolla ljuset och så. Det gck bra alltihop, och om man nu ska åka vilse en sväng är det ju ändå rätt kul att se lamadjur.
I was standing in the sea while I took a lot of the photos! Jag stod i havet medan jag tog en hel del av bilderna!
In the evening I was invited to a wonderful dinner which my vampire movie pal Sara had cooked for me and then we went out and danced our little feet off. It was a great day. And night.
På kvällen blev jag bjuden på middag som min vampyrfilmkamrat Sara lagat och sedan gick vi till St Petrilogen och dansade fötterna av oss till Irene Panik. Det var en jättebra dag. Och natt.
