Maria-Thérèse Sommar, fotograf, frilansskribent och författare. Ej körkortsfoto!

Friday, June 11, 2010

Macarons!


Macarons. To me, they look both tasty and a little bit toxic. Intoxicating? Maybe so. This is my review of my first macaron.
Macarons. För mig ser de både goda och lite giftiga ut. Giftigt goda? Kanske det. Här kommer min recension av min första macaron.


She writes in her afiori journal: "Had my first macaron. It was green." Let's pretend for a while that I once taught a course in creative writing. Let's pretend I wrote a book. Is it possible to elaborate a little bit?
Hon skriver i sin dagbok från afiori: "Åt min första macaron. Den var grön." Låt oss för en stund låtsas att jag en gång lett en kurs i kreativt skrivande. Låt oss inbilla oss att jag skrivit en bok. Går det möjligen att utveckla texten litegrann?



Green and green tea flavoured, my first macaron looked tempting sitting beside my tiny cup of very strong espresso, which in Paris is regular coffee. I took a careful bite and the meringue melted in my mouth. Inside the macaron, there was soft green tea cream. Verdict? A bite or two was nice, but it was too sugary for me, too perfume-like.
Min första macaron var grön och smakade grönt té. Den såg frestande ut där bredvid min pyttelilla kopp med mycket stark espresso, vilket innebär vanligt kaffe i Paris. Jag tog en försiktig tugga och kände marängen smälta i munnen. Inuti macaronen fanns kräm som smakade grönt té. Betyget? En tugga eller två var gott, men det var för sockrigt för mig och för parfymaktigt.


What was wonderful wasn't the macaron but the patisserie. It was absolutely stunning. A very old pastry shop at Place des Petits Pères.
Det fantastiska var inte macaronen utan själva patisseriet. Det var otroligt vackert. Ett gammalt bageri vid Place des Petits Pères.


Click to enlarge the photos.
Klicka för att förstora bilderna.

Share:
© Copyright © Maria-Thérèse Sommar unless otherwise noted.
Blogger Template by pipdig